Om rätten att dö och vad det är att vara människa

Nyfiken på rubriken? Det bör du vara. Det var jag och det var därför jag läste den ganska nya och aktuella boken av Richard David Precht, Vem är jag och i så fall hur många, Norstedts, 2009. Boken har beskrivits som "den mest framgångsrika boken om filosofi som någonsin publicerats i Tyskland". Boken är en lika insiktsfull som lättillgänglig och underhållande introduktion till filosofins svar på livets stora existentiella frågor såsom: Vad är verkligt? Vad är sant och falskt? Hur kan jag veta vem jag är? Varför skall jag göra goda gärningar? Har livet någon mening? Finns Gud?


Jag har tidigare i min blogg skrivit  något om filosofi och varför det är viktigt. När jag har läst Prechts bok inser jag verkligen hur viktigt det är att ha en uppfattning om kunskap, sanning och moral.


Det finns många böcker som försökt introducera filosofin för gemene man, men Richard David Prechts bok är annorlunda. Han skriver inte bara om de äldre filosofernas uppfattning om de stora frågorna utan han gör dessutom en systematisk och översiktlig genomgång från de äldre filosofernas till nya moderna tankar av senare filosofer och tänkare och ställer dessa åsikter emot vad vi vet i dag genom ny modern forskning inom: exempelvis: psykologi, evolution, medicin och, stamcellsforskning och DNA-teknik.


Tyvärr har en av forskarna han åberopar, och hänvisar till, i boken, professor Marc Hauser vid Harvard, helt nyligen under hösten 2010 ha befunnits skyldig till att ha begått "scientific misconduct" (forskningsfusk) i flera fall. Fallet har väckt mycket stor uppmärksamhet internationellt. Även utanför forskarvärlden har det uppmärksammats i stora ansedda tidningar såsom Economist, The New York Times och Nature. Fallet har beskrivits som "Hausergate" bland annat för att Harvard inte har varit tillräcklig öppenhet med sina undersökningar av fallet. Särskilt tråkigt är påståendena om forskningsfusket eftersom Precht nämner Marc Hauser för hans lära om moral om människans medfödda "intuitiva moralsinne"...  Det nämnda gör emellertid Prechts bok varken sämre eller mindre viktig.

Några områden som Precht nämner och tar upp i boken som ställer stora krav på hög och genomtänkt moral som ny modern vetenskap och kunskap har gett upphov till är bland annat: dödshjälp, abort, PID (Pre-Implantations-Diagnostik).

Ska man avgöra dessa frågor genom någon lära om 

1.  största möjliga lycka (utilitarism), 
2. utifrån en bedömning omprinciperna om att göra gott och människans värdighet (Kants morallära),
3. människors (politikernas) intuitiva känsla för vad som känns rätt eller fel (Marc Haueser),
4. något sorts samhällsfördrag och människors naturliga rättigheter efter Thomas Hobbes ( (1588-1679) och John Lock (1632-1704) eller efter en lära om 
5. spelteori John Rawls (1921-2002)? 
6. eller ska det avgöras en tolkning eller bedömning efter Guds vilja och syfte?

En viktig bok som bör läsas av många

Utilitarismen eller den så kallade preferensutilitarismen (där även hänsyn tas till önskningar och avsikter) som utvecklats från Jeremy Benthams (1748-1832) ideér om att människan bör sträva efter att minska lidande och så långt som möjligt främja allas lycka - eller åtminstone de flestas. 



Immanuel Kants (1724-1804) begrepp om "människans värdighet" om att en människa inte får användas som medel för ett syfte. Om människor vill ha ett gott till varandra så föreligger det en skyldighet att följa en god vilja. Denna regel kallas det katogoriska imperativet. Kant har själv formulerat denna regel på följande sätt: "Handla ständigt så, att regeln för ditt hanldande samtidigt kan gälla som princip för en allmän lag."


Precht nämnder frågan om det rätt att låta föräldrar bestämma könet på sitt barn. Några mycket uppmärksammade fall har lett till ny lagstiftning i olika länder i Europa i denna fråga. Ett skotskt par ville 2003 kunna bestämma kön på ett deras provrörsbarn. Detta ledde detta till att den brittiska regeringen och parlamentet beslutade att det skulle vara tillåtet i vissa fall. I Belgien fanns det ett företag 2003 som erbjöd sina kunder - mot hög betalning -möjligheten att få bestämma könet på sina barn. På grund av stor uppmärksamhet och uppståndelse beslutade belgiska parlamenetet om att förbjuda könsbestämning.


Lagstiftning och debatten i Europa om rätten att dö?

Sedan 2001 får en behandlande läkare i Nederländerna döda en patient om 1) patienten uttryckligen begär detta, 2) ytterligare en annan läkare tillkallats som rådgivare och vittne och 3) läkaren anmäler sin handling till en allmän åklagare, så att denna kan pröva fallet med hjälp av polis.

I Tyskland har regler om aktiv dödshjälp i strafflagen. Om "någon på den dödades uttryckliga och allvarliga begäran förmåtts döda, så bör vederbörande dömas till frihetsstraff på mellan sex månader och fem år." Om läkaren inte har samtycke kan läkaren fällas för mord. Många tyskar åker till Schweiz för att avsluta sina liv med hjälp av dödsjälpsorganisationer som Dignitas eller Exit där till skillnad från Tyskland där medhjälp till självmord inte är uttryckligen förbjudet.

Å andra sidan är passiv dödshjälp tillåten så länge den motsvaras av patentens (förmode) önskan. Ingen läkare i Tyskland får förlänga någon patients liv på konstgjord väg mot patientens vilja. I Tyskland är även den indirekta dödshjälpen tillåten. Det vanligaste fallet av indirekt dödshjälp är den terminala sederingen, vilket innebär att man ger höga doser av lugnande medicin smärtstillande (tex morfin), som leder till slutet efter ett par dagar orsakad av vätskebrist. Detta är så klart en gråszon i förhållande till aktiv dödshjälp.

I Italien har en het och livlig debatt blåssat upp efter att högsta domstolen i Italien beslutat att en kvinna (Eulana) som har legat i komma i 17 år skulle få rätten att dö genom att respiratorn skulle stängas av. Fallet utvecklades till storbråk på högsta politiska och juridiska nivå och en absurd kapplöpning mot tiden. Italiens regering samlades till krismöte efter att läkare bromsat sondmatningen till Eluana i enlighet med högsta domstolens beslut att låta italienskan dö. Regeringen antog ett dekret som förbjuder stoppad sondmatning, men president Giorgio Napolitano vägrade skriva under dekretet som vägrade köra över ett beslut från landets högsta juridiska instans. En upprörd Silvio Berlusconi, påhejad av Vatikanen och påven Benedictus XVI, beslutade att sammankalla parlamentet (där han har majoritet) för att driva igenom en lag om sondmatning till komapatienter.

Lagen som reglerar dödshjälp i Storbritannien kommer att skrivas om, det efter ms-sjuka Debbie Purdys envisa kamp. Debbie vill ha tydliga besked om hon kan ta med sin man till en klinik i Schweiz för aktiv dödshjälp där utan att mannen åtalas när han sedan återvänder hem till Storbritannien. Efter flera års kamp är det en seger för ms-sjuka Debbie Purdy, när riksåklagaren nu beslutat att lagen ska skrivas om och bli tydligare.

Dråpmisstänkt barnläkare i Sverige

I Sverige har frågan om aktiv dödshjälp och pallitativvård hamnat i rampljuset efter att en barnläkare häktades av Solna tingsrätt under 2009 misstänkt för dråp på en tre månaders flicka som vårdats på Karolinska sjukhusets barnklinik. I en utredning av Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm fann myndigheten inte skäl att utdela någon kritik - varken mot sjukhuset eller vårdpersonal med - anledning av vården av barnet. Detta trots att utredningen konstaterade att barnet hade mycket höga halter av höga halter av morfin och narkosläkemedlet tiopental i kroppen. "Socialstyrelsens utredning är pinsam. Man har duckat för det faktum att det lilla barnet fått en dödlig dos av narkosmedlet tiopental medan det levde och att detta inte antecknats i journalerna", säger Peter Althin som företräder barnets föräldrar som målsägandebiträde.

I oktober 2010 meddelade chefsåklagaren och förundersökningsledaren Peter Claeson att det är troligt att åtal snart kommer att väckas mot barnläkaren.

Svenskar kämpar för att få att döSvensk media har under senare tid uppmärksammat flera fall där svenskar har fått kämpa för sin rätt att dö.Candrah, eller Kim som hon har kallats i media, skrev ett brev till Socialstyrelsen i början av 2010. Hon vill att läkarna skulle söver henne – och därefter stänger av respiratorn,som hållit henne vid liv i 26 år. En Sifo-undersökning Aftonbladet gjort visar att nästan nio av tio svenskar är för dödshjälp. Candrah led av tumörsjukdomen neurofibromatos. När hon var sex år gammal försökte läkarna operera bort tumören. Men i stället blev hon förlamad från huvudet och nedåt. För några år sedan kunde hon ta sig ut med hjälp av en elrullstol och träffa vänner. Men de sista åren orkade hon inte längre, utan behövde assistens dygnets alla timmar. Assistenter som klädde henne, matade henne, borstade hennes tänder samt vakade över respiratorn. I slutet av april fick Candrah svar. Socialstyrelsen gav henne rätt att få avsluta den livsuppehållande behandlingen och den 5 maj 2010 somnade hon in, 32 år gammal.

Värmlands folkblad har i en artikel den 11 september 2010 skrivit om svårt ms-sjuka Ingvor Kiiala Gunnarsson och om hur hennes make förde en lång kamp för hustruns rätt att avsluta sitt liv och hur hon slutligen åkte till Schweiz för att dö. I artikeln beskriver maken om besvär med telefonsamtal, mejl, formulärifyllningar, journalletande och dokumentöversättningar. Förutom tid och kraft har det kostat dem runt 140 000 kronor.

När jag har läst Prechts bok och det övriga jag skrivit här så klingar nedanstående frågor i mitt huvud:

Vad har vi - och jag - för uppfattning om vad som är rätt och fel? 

Och vad bygger vi - och jag - denna uppfattning på?