15 november 2010

Att växa - Vaksamhet och väntan!

I dag var jag i Matteuskyrkan Majorna. Det är den församlingen jag är med i och där jag trivs att vara, även om jag även gärna går till andra kyrkor och församlingar. Matteuskyrkan kan beskrivas som en församling som har sänkt trösklarna, där alla är välkomna och där Guds kärleksbudskap står i fokus.

" Mikael Casserblad
I dag handlade söndagens texter om Vaksamhet och längtan (Luk 12:35-40 och Psalm 139 i Psaltaren). Det jag bland annat tycker om med Matteuskyrkan är att kyrkan ofta bjuder in andra människor att predika från andra samfund och sammanhang.

I söndags predikade Mikael Casserblad från  S:t Johannesskyrkan och Stadsmissionen här i närheten. Casserblad menade i sin predikan att vaksamhet och väntan handlar mycket om att stanna upp och tänka på sig själv. Han berättade om den amerikanska musiken och John Milton Cage jr (1912-1992) som 1952 komponerade ett stycke som han kallade 4′33″. Stycket innebär att inte en enda not spelades. Detta var ett av 1900-talets mest omdiskuterade musikstycken. Gages syfte med stycket var att åhörarna skulle uppfatta ljuden omkring sig i tystnaden som musikstycket gav. Cassserblad menade att det var viktigt att stanna upp och i tystnaden och lyssna inom oss.


Casserblad fortsatte sin predikan genom att berätta att det är två saker som är mycket viktiga för att kunna växa som människa: 1.) dels att göra en personlig inventering, dels 2.) att upphöra med missnöjet med sig själv. 


1. När det gäller den personliga inventeringen gäller det att se över sina relationer till: Gud, andra och sig själv. Här måste man kunna se vad problem verkligen består av och inte se sig själv som medelpunkten. "Det är vanligt att man uppfattar andra såsom man själv är." Man bör även bland annat se över sina vanor och mer dela med sig till andra, berättade Casserblad.


Kejsarkrona
2. Vi behöver inte vara missnöjda med oss själva. Tidigare har många kristna underblåst det som är negativt hos oss människor. Men - vi är skapade till Guds avbild. Att älska sig själv är en del av kärleksbudskapet. Detta är inte någon forma av högmod utan tvärtom en form av ödmjukhet. Att vara ödmjuk betyder att se saker som de är. Mycket av allt ont som händer kan tillskrivas människans rädsla. Många ungdomars beteenden i dag i form av hotfullhet och aggressivitet kan tillskrivas ungdomarnas egna rädsla. 


Avslutningsvis berättade Casserblad om Sören Kirkeegards berättelse om Liljan som växte bland tistlar och som inte var nöjd. Liljan träffade en fågel och berättade sin önskan att den skulle växa någon annanstans. Liljan dog efter att fågeln hade ryckt upp liljan ur jorden och tog den i näbben för att flytta den till ett annat ställe.


Jag önskar, och ber, att jag mera kunde fundera på hur jag är och tänker: om mig själv, om andra och om Gud och att detta också ska kunna leda och bidra till goda handlingar och mitt växande som människa!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar